Välkommen

Jag skriver inte om ett bestämt ämne, utan om det som faller mej in, eller retar upp mej just vid skrivtillfället.

Det kan vara dagsaktuella händelser, något jag läst om på Familjeliv, det kan handla om misshandel eller blommor. Vad som helst

måndag 26 oktober 2009

Kattungar 12

Uppdatering.
Muffin har flyttat till Stömstadstrakten och Moses flyttade till Uddevalla i lördags.
Båda två har hamnat hos människor med lång erfarenhet av katter.
Från Anita som Moses har flyttat till har jag fått rapport om att han trivs och att allt går bra.
Muffin visade så tydligt redan här att detta var hennes människor så jag är övertygad om att det fungerar fint. Härligt!!
Jag har nu påbörjat den fjärde veckan av den arbetsförmåge utredning som jag går genom Finsam.
Kommer att beskriva den senare.
Den här veckan ska jag få veta vad utredarna kommit fram till.
Jag tror så här:
50% arbetsförmåga på ett anpassat jobb.
Jag har ju gjort det här förut ett par gånger och dessutom så känner jag ju min kropp.
Ska bli kul och se om utredarna har den uppfattning som jag tror att de har

måndag 5 oktober 2009

Trötthet

Jag är alltid väldigt trött.
Inte så konstigt när man äter flera olika starka mediciner och har ständig smärta. Men jag tyckte att det förvärrades rejält förra året. Förklaringen tycktes då finnas i en medicin jag åt, men samma starka trötthet kvarstod när jag slutat med den.
Nu har jag fått veta att jag har ordentlig järnbrist och det är en stor källa till trötthet.
Mitt blodvärde låg på 102, tidigare har jag haft 144 även när jag varit gravid.
Järnmättnaden i blodet skulle ligga på 10-50%, jag hade 5%.
Järnförrådet skulle vara 9-120, jag hade 6.
Sen var det en sak till de mätte, där skulle man ha mellan 9 och 34, jag hade 4.
Så nu blir det järntabletter ett tag framöver.

torsdag 24 september 2009

Likheter.

Jag håller på att förvandlas till min far, tror jag.
Har ju alltid varit lik honom i mångt och mycket, men häromdagen blev det tydligt hur mycket.
Vi skulle mötas uppe vid E6 för han och mamma hade fått en trädgårdsmöbel som de skänkte vidare till mej och som jag skulle hämta däruppe.
Så, jag tog på mej stövlarna och gick upp.
När han kliver ur bilen så inser jag:
Vi har exakt samma klädstil.
Arbetsbyxor, gröna stövlar, Helly Hansen, jacka och keps.
Han har skägg, det har inte jag.
Jag har smink, det har inte han.
Annars så är vi scary lika. Åtminstone när vi är klädda för jobb.

onsdag 23 september 2009

Jag, ett sexobjekt på föräldraliv?

Läs och häpna.
Och hur gick detta till? undrar vän av ordning.


Frågetecknet finns där av två anledningar, är jag ett sexobjekt på föräldraliv och hur fan gick det till i så fall.
Anledningen för mina funderingar är följande:
Efter att i lugn och ro varit medlem på sagda sida i nio månader ungefär, började jag få meddelanden från män i min inbox.
De tyckte att jag var så het på fotot i profilen, jag var spännande och en tuff kvinna.
Jaha? jag tycker själv att jag ser ut som Filifjonkan på bilden, som för övrigt är rätt suddig, spännande och tuff? jo kan jag väl hålla med om kanske, ibland. Men det syns knappast på bild. Kanske lyser det igenom i några av mina inlägg? I alla fall så fick jag snabbt lära mej att allt detta var omskrivningar för att de ville prata sex med mej.
På nätet eller i telefon.
Innan detta hade gått in riktigt så hade jag addat en kille på Msn, en på 24 som gillar äldre kvinnor. Min tanke var att det skulle vara kul att ha någon att prata med, hans tanke var att ha sex. Enda kriteriet var att jag var äldre, ju äldre desto bättre.
En kille har jag faktiskt pratat med, när han tog kontakt var jag ganska luttrad och sa ifrån med en gång, vi kan prata om sex, men inte ha sexprat, om du fattar skillnaden?
Det gjorde han, och det blev ett trevligt samtal.
Grejen är att de här killarna är gifta eller sambo, så förutom att själva grejen, att ha sex i cyberspace, är knepig så ska de vara otrogna med hjälp av mej. Tror inte det.
Jag har nu lagt till ungefär följande i min profil.
Jag är inte rätt person att skriva till om du vill prata sex. Jag diskuterar gärna relationer, där ingår sex, men jag tillfredsställer ingen över varken nätet eller telefon.
Efter det har det varit lugnt. Men några svar på varför det hela startade har jag inte.

tisdag 15 september 2009

Kattungar 12
















Lite nyare kort på småungarna.
Grizzly, Moses och ja,hon heter inte något riktigt namn ännu.
Jag tänkte att hennes nya matte skulle döpa henne.
Men jag kallar henne för Fjompan. Go som attan, spinner som en hel fabrik full med symaskiner.

söndag 13 september 2009

Kattungar11

Jag har lovat att uppdatera bilderna på de små här.
Lätt att lova, svårare att genomföra. Alla vill inte vara med på kort visar det sej.
Andra har inte tid att vara stilla så länge som det krävs för att fastna på bild.
Jag tillbringade långa stunder igår krypandes runt på golvet för att försöka få EN bra bild i all fall, men förgäves.
Nya försök ska göras idag, ute i solen.
Så snart jag fångat dem på bild, kommer de att visas här.

onsdag 2 september 2009

Kattungar 10




































Det här är de katter som finns till salu hos mej just nu.
Överst, ett kort på Moses, nedanför honom sitter Grizzly.
De två är fem veckor gamla och kan avhämtas tidigast helgen vecka 42.

De övriga bilderna föreställer Lillan , Hamlet och Vilde. De är klara att hämta när som helst. Vilde är en blyg liten katt. Den som köper honom måste ha tid att ge honom mycket kel och kärlek

torsdag 27 augusti 2009

Kattungar 9

Igår kom en tjej och hennes dotter och hämtade Molly. Samtidigt tingade de en liten röd hona, som inte fått något namn ännu.
Jag har äntligen fått låna en kamera så nu kommer det snart att finnas nya bilder på de små.
Har bestämt mej för att lägga ut en ny annons på Blocket.
Någon måste det ju finnas som fastnar ordentligt för Hamlet och Lillan.

måndag 24 augusti 2009

Kattungar 8

Idag kom familjen från Fjällbacka och hämtade Truls.
Han kommer att få det bra där det är jag helt säker på.
Det känns alltid lite konstigt och tomt precis när jag lämnat iväg en liten katt, men det är en känsla som rätt snabbt försvinner ändå.
Nu har jag tre nya små sötingar som kommer att fylla min vardag när de här andra har flyttat.
En svart, en svart med vitt bröst och en röd. Marie hade fått dem ute i ladugården i en tunna som korna käkat mineraler ur. De här små är bara tre veckor än, så det dröjer ju ganska länge innan jag kan sälja dem. Ska i alla fall lägga ut lite foton på dem så snart jag har en kamera i huset igen.

onsdag 19 augusti 2009

Kattungar 7



Idag reserverade jag Lillan till en tjej, får veta imorgon om de ska ha henne.
Men det är andra gången jag hör från samma par så det verkar bra tycker jag.
Hamlet , min lilla älskling är fortfarande kvar.
Men jag vet att bara rätt person får se honom så är den fast, han är så himla fin och dessutom rolig.

Nu har det dykt upp ett par vilda pissar också. Inte något som jag räknat med, men så här blir det ibland. Ofelia hade gömt undan sina ungar så bra att jag inte visste att de fanns. Jag visste ju att hon hade fått ungar men jag trodde inte att de hade klarat sej.
Nu har jag två helt bedårande röda hanar som leker på verandan med alla de andra, men de här två är dessvärre rätt så rädda av sej. Den ene kan jag lyfta upp och ta med in så att han får äta när de andra får blötmat. Den andre har varit inne, men han gillar det inte.
De här två kräver tid och tålamod så om någon som har det är sugen på att försöka ta sej an någon av dem är det bara att höra av sej.

tisdag 4 augusti 2009

Kattungar 6

Idag har det varit en familj från Fjällbacka här och kollat på kattunge.
De fastnade för Truls.
En kille ringde och reserverade Lillan, vi får väl se hur det blir, han skulle visa sin sambo så att hon får säga sitt också.
Om de ska ha Lillan så är det bara Hamlet kvar sen.
Jätteroligt att det har gått så bra och det verkar vara bra människor allihop.
Det är ju en sak man är lite orolig för när man ska sälja djur. Om man lämnar dem till bra hem.
Men det jag sett och hört av de människor som har varit intresserade av de här katterna, har varit positivt.

måndag 3 augusti 2009

Kattungar 5

Ok, idag har en tjej varit här tillsammans med sin dotter och valt ut de katter som de hade fastnat för.
Det blev Molly och Mums-Mums.
Den senare stormtrivdes i nya matte Matildas famn och somnade gott där efter ett par vändor i maten. Riktiga vändor alltså, han badar nästan i kattmat. Ett rätt säkert sätt att försäkra sej om att få mat när man är många om samma tallrik.
Dessutom har två katter, Muffin och Pelle blivit tingade till Tanumshede.
Jacking har flyttat till en lägenhet i Tanum han också.
Så kvar är nu; Hamlet, Lillan och Truls.

Kattungar 4

Jag satte in en annons på blocket och oj vilken respons.
Trodde kanske att någon enstaka skulle höra av sej, men nu är det tom kö.
Imorgon vet jag vilka katter som ska iväg och vilka som sen finns kvar och då kommer jag att skriva det här.

onsdag 29 juli 2009

Äntligen!!

I många år har jag velat göra om den tatuering som jag har på höger överarm.
Jag har aldrig varit riktigt nöjd med den, förutom just när den var nygjord då.

Men jag har inte vetat vad jag skulle göra, eller om det gick att göra något heller för den delen.
Så, för drygt tio år sedan när jag jobbade som lärare så var det en av mina elever som kom med ett förslag på design som jag fastnade för.( Nu blev väl inte det färdiga resultatet precis så som hans förslag såg ut, men grundidén om att göra en coverup är ju den samma.)
Och sen, några år efter det när jag var med min första artonåring hos tatueraren ( mina barn får en tatuering i arton års present om de vill) så frågade jag om det gick att göra en cover up på den som jag hade. Jo det skulle gå bra.
Jag sparar alla guldtior i en burk och de ska gå till tatueringar. Det går inte fort eftersom jag nästan bara handlar med kort. För fyra år sen så tömde jag burken och gjorde en annan tatuering och det har ju gjort att det tagit ännu längre tid.
Men igår, äntligen så fick jag det gjort och jag är så himla nöjd.


Under den här finns alltså en gammal tatuering, en liten ros.

Nya bilder på kattungarna


Hamlet












Mums-Mums

























Lillan













Molly












Muffin
















Jacking

söndag 19 juli 2009

Kattungar.2

Lånade några bilder av tvåan.
Överst , Hamlet, under honom, Lillan
Sedan kommer Muffin, och till sist, Jacking.
Fler, nyare och bättre foton är på g...
Foton på fler kattungar också, de yngsta är inte med här




onsdag 15 juli 2009

Kattungar.


Jag har satt upp lappar om att jag har kattungar att ge bort.
På nämnda lappar står det att bilder på de små liven ska finnas här från och med den 16 / 7.
Men när jag skulle lägga in alla bilder som jag hade i kameran på datorn, då hade kameran lagt av.
Det måste vara så att jag är inne i ett stim. Först datorn och nu kameran.
Ettan har lovat att maila de foton som hon tog sist hon var här så att jag har något att lägga upp i alla fall.
Så länge får eventuella betraktare låta sej nöja med bilder på de två äldsta i årets kull, Muffin och Jacking. Bilderna togs när de var tio dagar, nu är de åtta veckor.

Snålheten bedrar visheten

Datorn gick sönder.
Ja, eller först så trodde jag att det var skärmen som hade lagt av, men det visade sej att det var grafikkortet.
Jädrans elände.
Kostar ju pengar att byta ett sån´t ju.
Men så kom tvåan på att hon nog hade ett liggande som jag kunde få.
Och det kan ju inte vara nån match att byta ett sån´t heller. Nä det var det inte, bara att plocka bort det gamla och....attan det nya passade inte på samma ställe.
Ja, men jag kan ju improvisera så jag satte det på ett annat ställe. Startade datorn och det funkade fint. Jag gav mej in på Familjeliv för att prata med mina kompisar där och"skröt" om hur duktig jag varit som fixat datorn själv.
Lyckan varade inte så länge, fyra timmar för att vara exakt.
Sen blev alla färger konstiga och internet la av.
Jag provade allt jag kunde komma på utan resultat, så det blev att åka till Mäster Johan och krypa till korset.
Idag fick jag tillbaka datorn igen. 800 kronor fattigare , men med en fungerande dator.

lördag 28 mars 2009

Klantiga jag

Jag får dille på olika saker som är ätbara.
Ett tag var det våfflor med jordgubbssylt och grädde. Jag åt det flera gånger i veckan, jag som egentligen inte ens gillar grädde. Före det var det doughnuts som gällde. Så här har jag hållit på i hela mitt liv, i perioder.
Det är inte bara sötsaker som jag fastnar i, det har varit leverpastej, tonfisk, köttbullar mm.
När jag ätit en sak i många veckor, ibland månader så tröttnar jag såklart på den och äter den inte på länge igen.
Just nu är det " goa mackor " som jag är sugen på.
Vitt rostbröd, lite smör på det, rivet äpple och så strö på kanel på äpplet och toppa sen med riven mandelmassa. In i ugnen i 200 grader till mandelmassan fått lite färg och sen ... ät och njut.
Om man inte gör som jag gjorde häromdagen; brödet var ok, smör på det, äpplet funkade fint, det var sen det gick snett, jag sträckte upp näven och lyfte ner kanelen från kryddhyllan och strödde på rikligt med .......kebabkrydda på alla mackorna... nu hade jag mer bröd och mer äpple så det var inte total katastrof, men ändå..så typiskt mej.

onsdag 18 mars 2009

Idag kom Anders och Runar och en för mej okänd kille i hjullastare och fixade nytt vatten.
Anders trodde att det läckte i kopplingen, så de hade tagit med sej nya packningar och bytte ut de som har suttit där hittills. Hoppas det hjälper.
3000 liter vatten på fjorton dagar låter väldigt mycket, särskilt som jag inte har någon tvättmaskin som drar vatten heller.
Så länge de inte blir tjuriga på mej så kommer jag att använda vatten i samma utsträckning som hittills .

söndag 15 mars 2009

En härlig dag.

Vatten igen

Tanken är nästan tom.
Tror jag.
Var ute och knackade förut och det ekade hela vägen.
Två veckor har det hållit den här gången.
Låter helt omöjligt att jag skulle ha gjort av med nästan 3000 liter vatten på så kort tid.
Kanske var det så att de bara fyllde den till hälften?

tisdag 3 mars 2009

Vatten och vägbygge och några katter

Idag kom Anders och Janne och hämtade tanken, åkte till vattentornet och fyllde på och återvände med full tank till mej som genast satte igång med att tömma den.
Stackarna, de fick jobba ordentligt.
Först så fick de ploga hela min grusväg, det som i Stockholm kallas regn, heter snö här nere.
Jag såg tydligt och klart på varenda väderprognos igår att det skulle regna här idag, när jag vaknade så var det kritvitt av all nysnö.
Efter plogning så skulle två olika redskap till hjullastaren med hit in, ett för att lyfta av "mössan" och ett för att lyfta tanken. Sen är det som tur är inte så långt till vattentornet, men man måste ju ut på E6:an i alla fall. En jäkla balansakt är var det är, att frakta den där tanken på tre ton framme på en gaffel på maskinen.
Ja, och så kom den på plats och sen skulle redskap och maskin iväg igen, mycket jobb för att jag ska få vatten.

Senare på dagen kom Anders tillbaka och talade om att de skulle gräva av vägen, så ingen kan köra på vägen mer idag och en stund imorgon.
De håller på att dränera och göra en ny bit väg och detta var en del i det arbetet.
När de hade slutat för dagen så gick jag bort för och kolla hur det såg ut. Försökte få mej några av katterna men de ansåg tydligen att det var för blött och stannade på verandan.
Lustigt nog så hade de satt upp vägspärr för trafik från mitt håll, jag som inte har något fordon!
Jag försökte ta lite foton, men det var för mörkt, så jag får ta det imorgon istället.
Jag tog mej en promenad runt åkrarna och kollade hur vägbygget framskridit sen sist. Svårt att se nu när det ligger snö överallt, jag blir i alla fall inte klok på hur de har tänkt sej det här.
Skulle tro att det klarnar något när snön försvinner.

Ja så kom jag tillbaka hem till katterna då. Väs, som ju nästan alltid går med mej vart jag än ska vägrade gå av verandan. Och visst, det är himla blött på marken nu.
Jag hade kameran med mej och tänkte att jag skulle ta lite foton för Bilddagboken. Inte så lätt.
De vill inte vara stilla.
Oscar och Godis var i full färd med att busa och Fjodor och Knyttet ville bara ligga inne i katthuset och mysa i höet. De andra hade fullt upp med att tvätta sej, slipa klor eller något annat störtviktigt. Till slut blev det några bilder, men någon högre kvalitet kan jag inte skryta med den här gången.
Tidigare på dagen lekte Oscar, Lost och jag på gårdsplanen.
Jag gjorde snöbollar och kastade iväg dem och katterna jagade varenda boll och varandra.
Man kan inte bli på annat än gott humör när man kollar in dem och deras bus.

lördag 28 februari 2009

Bilddagboken

Jag finns på Bilddagboken
Ett trevligt ställe där jag lägger upp lite bilder då och då, när andan faller på.
Jag har fått vänner också, sju stycken, några är mina barn, resten är kompisar till dem.
Jag gillar det, jag har kontakt med dem jag tycker om och kan följa dem i livet, även om vi inte har möjlighet att träffas.
Men det finns ett problem, inte med mina vänner men med det faktum att jag såpass gammal som jag är.
De flesta som häckar där är födda mellan -88 och -99 , hittills är jag äldst av de jag sett.
Något stort problem är det väl inte, de som tittar in hos mej och tycker att jag är gammal och tråkig behöver ju inte komma tillbaka.
Nä, det jag tänker på det är om någon tar illa upp för att en mamma på 45 år tittar in på tonåringarnas sidor? Jag tror ju att ungarna själva skulle fräsa ifrån i min gästbok om de ansåg att jag hälsade på där jag inte hör hemma. Frågan är vad andra vuxna tycker.

Vatten igen

Slut på vatten i tanken.
Nästan i alla fall.
Typiskt så upptäckte jag det igår eftermiddag när Anders åkt hem för veckan.
Inte kunde jag hitta hans telefonnummer heller, det står skrivet högt upp på tanken under " mössan " Till slut ringde jag till Oden och fick numret så nu kommer han på måndag och hämtar tanken och fyller på den.

torsdag 19 februari 2009

Vatten

Ja, säg den glädje som varar för evigt?
I torsdags förra veckan var ordningen återställd, det kom inget vatten när jag öppnade kranen.
Kanske lika bra, det kändes ganska onaturligt att kunna duscha här hemma och att diska utan att först hämta vatten i brunnen och sen koka det.
Men samtidigt så hade jag fått smak på det lite enklare livet.
Så, jag ringde till rörmokaren som var här och installerade pumpen och ledningen och han kom sen på fredag eftermiddag. Han hade med sej en gasolvärmare av det mindre slaget. Den var inte bara mindre i storlek än den förra, utan mindre fungerande också.
Den hade för lite kraft för att klara av att lösa upp ispropparna rörmokaren gav upp och gav mej rådet att ringa Oden på måndagen och be dem komma och hämta tanken och tina upp den någonstans.
Ja så jag fick åka till mamma och pappa på lördagen för att duscha och tvätta och fylla hinkar med vatten så att jag fick diskat undan det värsta. För naturligtvis så var det fullt med disk överallt när vattnet försvann. Jag som gått och sagt att jag inte kan fatta att människor med rinnande vatten i kranarna kan ha någon disk stående, upptäckte att det var faktiskt inget problem alls. Det är hur lätt som helst faktiskt.
Klockan halv åtta på måndag morgon var Anders från Oden här och han hade med sej den stora eldkastaren. När han hade värmt på tanken i kanske en halvtimmas tid så började det rinna vatten när vi öppnade kranen. Så då var det dags att koppla på ledningen, gå ner i källaren och starta pumpen och sen gå upp i huset och öppna kranarna och släppa fram vattnet. Fungerade inte nej. Varför? Ja naturligtvis så hade ledningen och kopplingarna också frusit.
Jag hade inte räknat med att ledningen skulle frysa, eftersom det ju var värmekabel i den. Men nu visade det sej att den kabeln tog slut tre meter före kopplingen, inte konstigt att det frös då!
Så det blev till att plocka fram varmluftspistolen och tina upp ledningen. Det tog väl ca en timme så fans det vatten i huset igen. Anders åkte iväg och hämtade en huva till tanken, satte isolering runt och startade en fläkt dessutom. Han hade bara lyckats tina upp runt om en kärna av is så nu skulle fläkten göra resten. Det gör den fortfarande, men imorgon drar jag ur den. Det får finnas gränser för hur mycket jag kan skämma bort en vattentank och för hur mycket pengar jag kan lägga på elräkningen. Jag tror det ska gå bra, det verkar gå mot lite mildare väder nu.

söndag 8 februari 2009

Lite beröm....

Jag har ju häckat på Familjeliv.se de senaste månaderna.
Anledningen till att jag hamnade där var diskussionerna kring Gömda av Liza Marklund.
Det har varit en mycket intressant debatt, stundvis väldigt het, men ändå har vi hållit en bra ton, tycker jag. Jag är bara tvungen att skriva in de som några av tjejerna på FL skrev om mej en dag när det stormat lite i tråden.
Jag blev så himla stolt och glad över de här orden......
( ja Mamita är jag då alltså)


Så här skrev Filosofiska bruden.
Ja, jag har förstått att många känner sig förbigågna i den här debatten. Av både Ma och oss på det här forumet. Det är ju lite sorgligt.

För min egen del kan jag säga att jag känner mig lite besviken på kritikerna. Det är mycket attacker och "rättning i leden"-argumentation. Inte så mycket nya bra fakta eller sakliga argument. Ett strålande undantag härinne är Mamita som kom in kritisk och fortfarande håller hårt i tömmarna, men på ett bra och sakligt vis. All heder åt dig, Mamita!
Så här skrev Mackeluring
Inte då! Du har mycket bra omdöme! Så det så.
mamita64 skrev 2009-02-07 15:59:19 följande:
Oj tack! jag trodde jag skulle få skäll!!

Så här skrev Emmel
Håller med. Du har inte kommit in och frågat "hur kan ni... etc." som flera andra har gjort. Jag tycker att du har "smygit" dig in och lyssnat av lite och sedan ställt frågor och diskuterat UTAN att hoppa på folk. Gillar dig även om vi inte alltid tycker samma.

Tre fina omdömen av tjejer som jag har pratat med sedan i november nån gång.
Och jag sträckte på mej och tänkte att nu har jag nog hittat mitt forum, ett ställe där jag kan diskutera utan att avbryta folk och där folk kan läsa det jag sagt i lugn och ro, inga bråk..
Ha! det höll ända till senare den dagen när jag fick en varning av administrationen och ett av mina inlägg blev bortplockat. Detta inlägg var ett argt svar till nån kille i en tråd om misshandel, " fuck off och Pucko" ingick.
Tur att jag hade fått de där fina orden tidigare på dan, annars kanske jag hade lagt ner.

torsdag 5 februari 2009

Vatten

Ända sedan i november 2006 har jag varit utan vatten. Det blir alltså två år och tre månader nu.
Den 21/ 1 fick jag en vattentank in på gården, det har jag skrivit om tidigare, det blev ju ett jättelyft. Nu kunde jag bara gå ut på gården och sätta en hink under kranen på tanken och så hade jag rent fint vatten.
Ett litet minus bara, det frös i ledningen.
Inget som inte gick att lösa med hjälp av varmluftspistolen, men extra jobb igen alltså.
Dessutom är det så att vid sex, sju grader minus och blåst så tar det lång tid att tina rör, även med pistolens hjälp.
Och ja, jag hade packat in rören i gullfiber, men det hjälpte inte.
I torsdags låg där ute på knä med pistolen i högsta hugg, på högsta värme på gång att göra dagens insats för att få vatten så att jag kunde diska.
Plötsligt kommer tre riddare på sina vita springare in på gården i full galopp.
Eller så kom det in två killar från Oden och en från Strömstads värmeservice i varsina bilar, spela roll, vita var de i alla fall, eller ja, om man bortser från dekalerna på sidorna. Och för mej var killarna riddare, varken mer eller mindre.
Nu var inte deras uppgift att rädda mej från draken, men väl att fixa vatten in i huset. Jag som trodde att de kom för att fixa en trasig kran på tanken, fattade inte på en lång stund vad deras egentliga ärende var. En av killarna stack iväg en stund och kom tillbaka med....en eldkastare..jo jag lovar. Bra mycket tuffare än min lilla pistol och mer effektiv. tyckte han. Så sant, några minuters blås med den så var det vår på Rörängen. Nä, jag skojade bara, men visst gick det snabbare att tina rören med den. Lite lustigt var det att han faktiskt allvarligt hade tänkt låta mej ha kvar eldkastaren så länge i fall det frös igen liksom. Herregud jag hade ju aldrig vågat starta den, både eld och gas i samma instrument, never.
Hur som helst, rörmokaren i sällskapet fixade vattenledning, pump, kopplingar samt värmekabel att sätta runt vattenledningen.






















Pumpen sitter nere i källaren och är kopplad till hydroforen och på så sätt funkar det precis som vanligt när man vill ha vatten. Man öppnar kranen och hepp! Och både varmt och kallt!


Men det är ju ändå lite begränsat. Tanken rymmer tre kubik och även om det varar ganska länge så får jag tänka mej för lite. Jag får hålla koll på hur mycket som går åt och så får jag ringa för påfyllning i god tid. De sitter ju trots allt inte bara och väntar på att serva mej, utan har några andra uppgifter att sköta också.
Innan jag fick vatten inne så hade jag stora planer för vad jag skulle göra när det äntligen blev verklighet. Nu kan jag säga att hittills så är planerna större än den faktiska arbetsinsatsen. Jag har duschat och diskat och av det är det väl egentligen bara en sak som räknas som arbete. Ja, jag har färgat håret, det är ju ett led i arbetet med att hålla mej såpass fräsch att jag kan visa mej utanför gården, så lite nytta har jag gjort, mer kommer det att bli.



tisdag 27 januari 2009

Åtta månader nu...

I söndags var det åtta månader sedan jag slutade röka.
Jag förvånar mej själv, kan man säga.
När jag började ta Champix i maj förra året, så hade jag ingen tro på att detta skulle fungera för mej. Jag tänkte att det skulle bli som vanligt, en kamp, ett nederlag. Trodde att jag skulle må dåligt, vara irriterad, sitta och fingra på allt och inget för att fingrarna saknade sitt vanliga jobb, att hålla i en cigg.
Men så blev det inte. Det gick ju bra ju.
Och, ja visst, jag har fått kämpa och senast häromdagen så var jag rejält arg och kände att det hade suttit fint med en cigarrett. Men jag lät bli. Jag väntar fortfarande på den dagen när jag upptäcker att det var länge sen jag tänkte på att ta ett bloss.
Men" hålen " har blivit färre och det är ju inte så att jag känner ett sug varje dag, utan det kommer då och då.
Jag har ändå en tro på att det ska fungera den här gången, jag sparar pengar och det motiverar minsann.

söndag 25 januari 2009

I onsdags, den 21/1 fick jag en vattentank hit till gården.
Så,efter två års slit så behöver jag inte gå upp till brunnen och hämta vatten när jag vill duscha eller diska, mamma behöver inte köra hit dricksvatten flera gånger i veckan.

Vadan denna lyx? Jo, Vägverket kom väl underfund med att det inte var så bra att ha mej springande uppe i bygget och beställde en tank på 3000 liter till
mej.
Här står den, i all sin glans, utanför köksingången.
Det här underlättar mycket för mej, men drömmen är ju vatten i kranarna inne i huset.

söndag 18 januari 2009

Elektriska apparater

Elapparater är ju trevliga varelser, så länge de funkar.
Här är det nästan alltid så att vi kommer in i ett stimm, går en sak sönder, så går en till sönder osv.
Ja, nu var det datorns tur. Den fungerade hur bra som helst när jag startade den igår morse, så åkte jag iväg och handlade, kommer hem, startar datorn och den är lika snabb som en påse kola.
Det spelade ingen roll vad jag gjorde, allt var segt. Kanske behövde jag rensa lite bland mina foton? Ta bort lite? Jo visst, men det tog tid. Och inte gjorde det nån skillnad heller. Ok, ta bort alla tempfiler då? Men hur i helsike var det man gjorde för att hitta dem?
Skickade sms till Treans pokjvän, inget svar. Letade mej blå och var i det läget att jag började slå på skärmen. Det tog alltså mellan en och två minuter för ett fönster att öppnas, internet var bara att glömma. Så kom jag på att Tvåans datorhandbok ju finns i huset. Den har jag lånat för att fräscha upp kunskaperna i excel. Jo där hittade jag ett litet avsnitt om hur man städade hårddisken, vet att jag gjort på annat sätt förut, men sak samma. Så jag städade. Hjälpte inte.
Idag ringde jag Telia, de ger en massa förslag på saker man kan göra innan man kommer fram till en riktig människa. Förmodligen för att den riktiga människan har annat för sej än att prata med it-idioter i telefon. Det funkade fint den här gången. Dra ur allt ur väggen, även modemet, sa den inspelade rösten. Jag hade varit inne på att dra ur datorn, men modemet hade jag inte tänkt på, så det var bra info. Man skulle sedan koppla in modemet före datorn och så vänta två minuter, koppla in datorn och se om detta hade hjälpt. Och det hade det.
Så gör man ju när boxen till tv:n hänger sej, vilker sker ca varannan månad här. Så gör man när mobilen hänger sej, någon gång per halvår. Så, varför inte med datorn och modemet?
Jag frågade en gång på en tv affär varför det var så? att man måste dra boxen ur väggen. Nä det vet vi inte, det är bara så, fick jag till svar.
Moderna maskiner....

tisdag 6 januari 2009

Lycka

Idag är lyckan att jag har sovit ihop med katten Speedy.
Jag som är jätte allergisk, har längtat länge, länge efter detta.
I början av hösten sov jag en stund på soffan i köket tillsammans med
lilla katten Kraman. Och idag har jag sovit i tre timmar med Speedy liggandes i djup sömn ovanpå mej inne i soffan i vardagsrummet.
Mys som jag faktiskt trodde var omöjligt.
Jag brukar tåla kattungar mycket bättre än de vuxna katterna, därför tror jag att det gick bra när Kraman låg bredvid mej. Men Speedy är inte en liten kattunge längre. Han är sju månader nu och nästan vuxen. Fast om det blir som jag tror så kommer han ändå att för alltid förbli en bebis.

Klagovisa

Jag måste få klaga lite.
Har så ont i magen.
Om det inte vore för att blindtarmen redan är borttagen
så hade jag gissat på att det var den som gör ont
Eller kanske inte ändå, för av och till
så gör det ont i precis hela magen
inte bara nere till höger.
Min kompis K tror att jag har magsjuka.
En sort där man inte spyr, utan "bara" har ont och
har diarré. Ska hålla på en vecka cirka.
Attans.


fredag 2 januari 2009

Konstigt ,men helt sant del 2

Jag drack som sagt en jäkla massa vatten. Drack vatten och sprang på toa.
Kanske var bra för att rensa systemet också.
Dag tolv den 25/5 tog jag det sista blosset. Jag rökte en halv cigarrett på förmiddagen och så sparade jag den sista till eftermiddagen. När jag hade rökt färdigt den där sista och fimpat den, så tittade jag på klockan: den var fem över fem!
Ja, och efter detta så har jag varit rökfri.
Fast...Några gånger har jag provat hur det smakar. Den första gången var på midsommar.
Tvåan och jag var ute och partajade och jag kände att nu måste jag nog prova och det gjorde jag, två gånger den kvällen. Varför jag inte kunde nöja mej med en gång har jag inget bra svar på. Efter detta höll jag mej fram till i augusti när det var dags att hjälpa Trean att flytta. Under de tre dagar som jag var hos honom så rökte jag nog en hel cigarrett om man lägger ihop alla blossen jag tog.Varför skulle jag prova? Jag vet precis hur det smakar.
Jag är ganska säker på att det finns en liten receptor som sitter kvar inne i hjärnan och som då och då skickar en signal till det område som tidigare var beroende av nikotin, en signal som säger att nu ska du ta ett provbloss. Jag kan se den här receptorn framför mej, han sitter där och gnuggar händerna och väntar bara. Ju fler gånger man tar provbloss desto större risk är det att man åker dit igen. Skulle man börja igen så ser jag framför mej hur han delar sej och på så sätt bildas fler receptorer och så är man igång igen.
Alltså så måste jag låta bli provblossen. Så, efter den sjätte augusti, har jag bitit ihop varje gång lusten att prova vaknat. Inte helt lätt. Det finns hål i mitt liv. Hål som tidigare fylldes med rökning, nu? Jag förstår att folk går upp i vikt, någonting ska ju hålen fyllas med och varför inte mat?
Vatten och tuggummi har jag försökt fylla mina hål med. Som tur är så är de inte så många längre. Från början så var livet som en schweitzerost, hål över allt, nu är det betydligt färre.
Men de finns och de måste fyllas, känner jag. Tanken nu är att jag ska fylla dem med rörelse.
Promenader, jobb i trädgården, träning tex.
När man slutar röka så får man så många positiva effekter, det har jag läst på många olika ställen. De hittade inte hem till mej, det kan jag säga.
Jo, en sak: jag sparar åttahundra kronor i månaden.
Detta är en sak som jag är glad för, jag slutade ju främst för att spara pengar.
Men, det andra positiva som ska hända, var är det?
Man ska få klar och fin hy, jaha säg det till alla de finnar jag har haft sedan maj månad.
Man känner doft och smak mycket bättre, ja man ska till och med få tillbaka det smak och luktsinne man mist. Nu hade jag inte mist något av det, så det där har jag inte märkt något av.
Man får mycket bättre kondition, det som har hänt på den kanten är att ett litet flås som jag fick när jag gick i backar till exempel, det är borta. Annars, lika bra eller dålig som alltid.
Jag ska komma att leva längre och förhoppningsvis slippa kol och lungcancer. Det ser jag fram emot.
Jag åt Champix längre än vad man normalt gör. Två månader längre ungefär. Detta för att jag visste ju hur svårt jag har haft för att hålla mej rökfri de andra gångerna som jag försökt sluta röka.
Nu ska jag klara mej på helt egen hand, sedan ca en vecka tar jag inga tabletter längre.
Det känns som om det ska funka, så, konstigt men sant, jag är rökfri!