Det finns en kategori människor som jag har väldigt svårt att förstå mej på och det är de kvinnor som väljer en man framför sina barn.
Som lägger all sin tid och energi på mannen, som negligerar barnens behov och sätter mannens behov före....
Logiskt kan jag förstå att man kan befinna sej i en situation där man lever under dödshot och då inte kan göra annat. Eller inte ser att man kan göra nåt annat. Men det gäller ett fåtal kvinnor, just detta att leva med ett konstant dödshot över sej och inte veta att man kan få hjälp, eller inte lita på att man kan få den.
Men resten?
En del lever i misshandelsförhållande med fysisk, psykisk eller båda formerna av misshandel.
De flesta kvinnor lämnar såna förhållanden när de inser att barnen far illa. En del inser detta tidigt och lämnar då, andra lämnar när mannen börjar gå på barnen. Jag levde själv i ett förhållande där det förekom en del fysisk misshandel, väldigt mkt psykisk misshandel och därtill dödshot och hot om att skada mej allvarligt. Jag vet idag att barn far illa av att leva i ett hem där det ser ut på det viset, jag visste det inte då.
Men de som stannar? När han ger sej på barnen oavsett hur han gör det. Hur funkar de kvinnorna?
Jag vet en mamma som har fem barn, ett har hon ingen kontakt med och det beror på hur hon handlat, vilka val hon gjort, vem hon ställt upp på och inte. Är de värt det, undrar jag?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar