Välkommen

Jag skriver inte om ett bestämt ämne, utan om det som faller mej in, eller retar upp mej just vid skrivtillfället.

Det kan vara dagsaktuella händelser, något jag läst om på Familjeliv, det kan handla om misshandel eller blommor. Vad som helst

torsdag 25 december 2008

Konstigt men helt sant. Del 1

Idag är det precis sju månader sen jag slutade röka, snacka om att tiden har gått fort.
Det var ju inte första gången som jag försökte och jag har lyckats hålla upp en längre tid en gång tidigare. Den gången var det med hjälp av Nicotinell nikotinplåster, för övrigt den enda gången som de har fungerat för mej.
Jag hittade mitt eget sätt att använda dem på. Egentligen så ska man ju ha på sej plåster av den styrka man valt i ca tre veckor och sedan trappa ner till styrkan under och ha den i tre- fyra veckor. Jag tror de rekommenderar tre till fyra månader, totalt. Men jag gjorde så här istället:
Jag hade plåster 21mg en dag, rökte nästa, plåster dag tre, rökte dag fyra, osv. Efter tre veckor rökte jag ingenting. Då klippte jag isär 21mg plåstret så det blev 11,5mg istället. På så vis räckte en förpackning i två veckor och jag kunde börja spara lite pengar. Varje vecka satte jag in mellanskillnaden mellan kostnad för plåster och vad det skulle ha kostat att röka på banken. När jag sedan hade trappat ut plåstren helt så blev det ca 150kr in på banken varje vecka.
Men, jag började igen. Jag tror att det dels berodde på stress dels på att jag höll på att ta "provbloss" stup i kvarten. "Jag ska bara kolla hur det känns, hur det smakar." Detta gjorde jag inte en gång utan ett antal och sen så bommade jag cig när jag var på krogen. Så, även om jag rökte minimalt så var jag inte helt fri.
Detta var tretton år sedan, ungefär.
I våras tänkte jag försöka igen. Mest handlade det om pengarna, jag hade helt enkelt inte råd med rökningen, men visst spelade hälsan en stor roll också. Herregud, jag har ändå rökt i mer eller mindre trettio år. Inte klokt, alltså.
Nu hade jag hört från flera olika människor som jag känner att Champix skulle fungera.
Jag läste på lite om tabletterna och jag ringde till Apotekstelefonen och frågade om råd. Jo, det var ett bra läkemedel,tyckte de där. Jag hade ju hört mycket om hur dyrt det var och jag hade räknat ut att kostnaden för Champix låg på ungefär lika mycket som kostnaden för cigaretterna för min del. Men jag ville spara pengar, det skulle liksom vara min "morot". Så, jag frågade tjejen på Apotekstelefonen om det möjligen var så att man kunde få Champix på högkostnadsskyddet. Ja , sa hon, det kan du om din doktor skriver det på receptet. Då ska man också kombinera det med" sluta röka motiverande åtgärder", men det stod inte angivet vad det var, utan det var upp till doktorn.
Jaha, jag hade beställt en telefontid med min doktor och när han ringde så var jag lite nervös. Han är inte precis känd för att gilla piller så jag var inte säker på att han ville skriva ut de här åt mej. Men det var inga problem. Så frågade jag om detta med högkostnadsskyddet, ja, han ansåg att jag var motiverad som själv bad om hjälp att sluta, så visst, han skulle skriva på receptet att det skulle ingå där. Detta innebar att jag började spara pengar nästan med en gång, eftersom jag stod på noll på högkostnadsskyddet. Men skulle detta fungera? Jag hade inga förhoppningar alls.
Så jag hämtade ut mina Champix och inledde kuren.
Man ska börja med ett startpaket som varar i två veckor. Första veckan röker man som vanligt,och så bestämmer man en dag mellan dag åtta och fjorton som man ska sluta röka på.
Jag var väl lite feg, men jag tog dag tolv, inte för snabbt och inte den sista dagen, heller. Dessutom så blev det på Mors Dag och det tyckte jag kunde vara passande.
Så gick första veckan. Men inte funkade väl detta. tänkte jag. Jag röker ju precis som vanligt.
På dag åtta märkte jag plötsligt att jag bara rökt hälften av vad jag brukade. Då borde jag ju kunna ta bort en varje dag och på så vis komma till noll, tänkte jag. Så, dagen efter tog jag bort en, nästa en till osv. Och det fungerade! Jag var ute och jobbade i trädgården nästan hela tiden och varje gång som jag kände röksug så drack jag vatten, det blev en del av den varan, kan jag säga.

Inga kommentarer: