Jag hade kunnat sagt det med en gång när jag fick veta att jag skulle sitta på förvaring fem dagar i veckan.
Jag hade kunnat sagt att det inte går. Att min kropp kommer att protestera å det vildaste.
Men till vilken nytta?

Fyra dagar förra vecka av vilka två var kortare ( vi fick gå klockan två istället för halv fyra)

Mina händer och handleder värker, händerna domnar, dessutom. Armarna, armbågarna, axlarna värker.
Ryggen, knäna, fotlederna värker.
Ja det är några av ställena.
Visserligen värker ju min kropp normalt också. Absolut, så är det.
Men vissa saker blir värre av att sitta stilla hela dagen. Vissa saker blir värre av att ha händerna framför mej hela dagen ( skriva på datorn, göra övningar på datorn, skriva för hand )
Min kropp behöver röra på sej för att må bra, så bra den nu kan. Mina händer domar inte bort och molvärker av att jag lyfter tunga lådor, de gör så när jag använder dem till finmotorik.

Jag måste variera min arbetsdag. Mellan att sitta korta stunder och att röra mej.
Tre dagar har gått av denna veckan, tre dagar som jag inte har varit på förvaringen.
Jag har inte haft en enda frånvarodag när jag har jobbat!