Jag hade tänkt på det länge, tiggt till mej en nedladdning och skaffat en DVD. Men använde jag dem?
Icke så. Jag behöver piskas lite och det är roligare när man är många. Skulle jag av egen kraft hamnat på den kurs jag nu går? Vet inte, men har svårt att tro det. Det är tack vare Siv, en god vän sen många år som jag är med och dansar. Och tack vare mej så är Lillstrumpa med. Kapten K vill inte gå i grupp och att förvänta sej att Sgt J ska åka från Uddevalla och hit två gånger i veckan för att dansa är bra naivt. Men att de två skulle vara med i gruppen är nog det enda som skulle kunna göra det ännu roligare. ( ja det trodde jag i alla fall till igår kväll. Då var Loppan med och hon gjorde det klart mer roligt, men mer om det senare )
I alla fall så började vi i september, vi var inte med första gången, men det gjorde inget. Dels så är det drop-in, man får komma de gånger man kan och vill, dels har vi bästa ledaren, Marie, som gör att man lätt kommer in i stegen och rytmerna. Och det är så kul! Jobbigt, men kul.
Jag har ju alltid gillat att dansa och detta är som en blandning av dans och aerobics, fast med tonvikt på danssteg, tycker jag. ( kanske det beror på vem man har som ledare ? ) Jag tror att alla kan vara med på det här. Jag är ju reumatiker, har astma och ingen saliv ( blir torr i munnen och måste dricka hela tiden ) men jag kör på det jag orkar, sprayar med astmaspray och med min standinsaliv-munspray, tar små pauser och dricker ofta. För varje gång kan jag ta ut rörelser bättre, orkar längre och pausar mer sällan.
Jag vet att jag har usel koordination, vifta med armarna kan jag, vifta med benen likaså, men samtidigt? Och i takt? I ett mönster som någon annan bestämt? Det är inte givet, så mycket kan jag säga, men det blir bättre.
Från början hade vi en gång i veckan, varje måndag. Jag kände ganska snabbt att jag ville ha mer och diskuterade detta med Lillstrumpa, som tog upp det med Marie. Jag tror att vi var rätt många som ville ha flera gånger per vecka och vi fick en dag till! så torsdagar dansar vi också nu sen några veckor tillbaka. För mej ar det toppen. Då hinner inte leder som jag mjukat upp stelna till lika mycket och jag blir rörligare. Sen borde jag träna stretch här hemma( jag vet ) Det är kanon för min knasiga kropp, men det kommer nog.
I torsdags så hade vi med oss Loppan. Loppans mormorsmor var med som barnvakt ( som vi trodde skulle behövas) men ungen dansade hela passet och hade hur kul som helst. Och det hade jag med, jag skrattade mer än någonsin när jag kollade den där lilla ungen som försökte härma våra rörelser. När hon sen med stora munrörelser började mima till låtarna gick jag nästan av på mitten. Jag fick filmat lite grand av hennes dansande. Såklart var hon roligare före jag började filma ( typiskt) men detta får duga för den här gången ( mer vid ett annat tillfälle ) Att ha Loppan med var alltså en lyckträff, både för henne, Lillstrumpa och mej. Men jag saknar mina andra ungar, jag tror vi hade haft väldigt kul ihop på Zumbapassen. Nedan följer lite BabyZumba med Loppan
4 kommentarer:
Åhhh sötaste ungen! <3
Hon är ju det. Fast jag är ju jävig då.
Tack rara du för fint inlägg om Zumban! Lilla Loppan är ju fantastisk, borde alltid vara med ;-) Ni är ena energisprutor, är så glad för att ha er som "stammisar".
Tack själv för alla glada timmar i gympahallen. Loppan kommer nog att vara med på torsdagar i fortsättningen, det hoppas jag i alla fall. Energispruta, ja det är nog inte det första jag tänker på när jag tänker på mej själv, men skrattar gör vi jämt, åt allt, hela tiden. Men jag ska komma upp i din energinivå, tror jag. Fler inlägg om Zumban kommer.....
Skicka en kommentar