Ja, nästan, 99,5 % skulle jag tro. Och då är vi ju ingen godisaffär.
För mej som nästan aldrig köper godis, eller sötdricka, så är det lite svårt att greppa.
Jag reagerade på detta förra året redan. Den otroliga skillnaden mot när jag jobbade i kassa i slutet av 70 / början av 80-talet. Då köpte inte vuxna människor godis till sej själva. Och de köpte inte till sina barn mitt i veckan. Nu fick jag se hur människor i alla åldrar laddade upp mängder av godis på bandet.
Jag är ju vetgirig och vill veta varför...... så jag köpte en bok som heter
"Godis åt folket "
I den fick jag svar, åtminstone delvis.
Godiskungen startade med lösviktsförsäljning av godis i butik runt 1985 och därifrån startar vår frossa.
Lätt att plocka till sej önskad mängd, blanda sorter.
Påsarna var från början väldigt små, jämfört med de enkilosgiganter vi öser ner godis i idag.
Stegvis har vi lockats att köpa mer och mer och mer. Skulle vi hålla oss till den mängd godis vi köpte 1985 så skulle de ligga i ett hörn av påsen och skvalpa. Är det då Godiskungens fel att vi vräker i oss godis?
Nej ansvaret ligger såklart på oss själva, men han gjorde vårt begär efter sött tillgängligt på ett nytt sätt och gjorde en bra affär på köpet.
Nu sitter jag i kassan igen och om igen förundras jag över de mängder vissa köper och det faktum att alla köper något
Inte konstigt att svenska folket blir fetare och fetare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar