Jag drack som sagt en jäkla massa vatten. Drack vatten och sprang på toa.
Kanske var bra för att rensa systemet också.
Dag tolv den 25/5 tog jag det sista blosset. Jag rökte en halv cigarrett på förmiddagen och så sparade jag den sista till eftermiddagen. När jag hade rökt färdigt den där sista och fimpat den, så tittade jag på klockan: den var fem över fem!
Ja, och efter detta så har jag varit rökfri.
Fast...Några gånger har jag provat hur det smakar. Den första gången var på midsommar.
Tvåan och jag var ute och partajade och jag kände att nu måste jag nog prova och det gjorde jag, två gånger den kvällen. Varför jag inte kunde nöja mej med en gång har jag inget bra svar på. Efter detta höll jag mej fram till i augusti när det var dags att hjälpa Trean att flytta. Under de tre dagar som jag var hos honom så rökte jag nog en hel cigarrett om man lägger ihop alla blossen jag tog.Varför skulle jag prova? Jag vet precis hur det smakar.
Jag är ganska säker på att det finns en liten receptor som sitter kvar inne i hjärnan och som då och då skickar en signal till det område som tidigare var beroende av nikotin, en signal som säger att nu ska du ta ett provbloss. Jag kan se den här receptorn framför mej, han sitter där och gnuggar händerna och väntar bara. Ju fler gånger man tar provbloss desto större risk är det att man åker dit igen. Skulle man börja igen så ser jag framför mej hur han delar sej och på så sätt bildas fler receptorer och så är man igång igen.
Alltså så måste jag låta bli provblossen. Så, efter den sjätte augusti, har jag bitit ihop varje gång lusten att prova vaknat. Inte helt lätt. Det finns hål i mitt liv. Hål som tidigare fylldes med rökning, nu? Jag förstår att folk går upp i vikt, någonting ska ju hålen fyllas med och varför inte mat?
Vatten och tuggummi har jag försökt fylla mina hål med. Som tur är så är de inte så många längre. Från början så var livet som en schweitzerost, hål över allt, nu är det betydligt färre.
Men de finns och de måste fyllas, känner jag. Tanken nu är att jag ska fylla dem med rörelse.
Promenader, jobb i trädgården, träning tex.
När man slutar röka så får man så många positiva effekter, det har jag läst på många olika ställen. De hittade inte hem till mej, det kan jag säga.
Jo, en sak: jag sparar åttahundra kronor i månaden.
Detta är en sak som jag är glad för, jag slutade ju främst för att spara pengar.
Men, det andra positiva som ska hända, var är det?
Man ska få klar och fin hy, jaha säg det till alla de finnar jag har haft sedan maj månad.
Man känner doft och smak mycket bättre, ja man ska till och med få tillbaka det smak och luktsinne man mist. Nu hade jag inte mist något av det, så det där har jag inte märkt något av.
Man får mycket bättre kondition, det som har hänt på den kanten är att ett litet flås som jag fick när jag gick i backar till exempel, det är borta. Annars, lika bra eller dålig som alltid.
Jag ska komma att leva längre och förhoppningsvis slippa kol och lungcancer. Det ser jag fram emot.
Jag åt Champix längre än vad man normalt gör. Två månader längre ungefär. Detta för att jag visste ju hur svårt jag har haft för att hålla mej rökfri de andra gångerna som jag försökt sluta röka.
Nu ska jag klara mej på helt egen hand, sedan ca en vecka tar jag inga tabletter längre.
Det känns som om det ska funka, så, konstigt men sant, jag är rökfri!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar