Själv brukar hon äta lunch ute varje dag, hon och hennes barn.
Anledningen till detta är att hon hatar att laga mat.
Frågan är alltså om andra anser att de har råd med detta. Hon ställer frågan för att hennes man ( som äter lunch ute varje dag ) anser att de inte har råd med att hon gör så.
Så till svaren då. Först svarade folk om de hade råd eller ej, men snart kom helt andra svar
TS ( trådstartaren ) fick veta att :
* är man hemma med barn så är det ens plikt att laga mat
* barnen får en konstig uppväxt om de äter ute
* barnen får lära sej att om man inte gillar att göra nå´t så köper man sej fri
* det är synd om mannen
* hon har gift sej rikt = utnyttjar mannen = lyxhustru
* det är synd om barnen
* det är dyrt att äta ute
* hon är inte vuxen, beter sej inte vuxet
* hon är oansvarig
* bryr sej inte om ekonomin
* hon är ett dåligt föredöme för sina barn vad gäller ekonomi och att kunna ta hand om sej
* det är synd om mannen, han har säkert ingen möjlighet att värma mat, varför skulle han laga mat när jhan kommer hem utarbetad från jobbet på kvällen
* den här måste jag ta hela Att va vuxen gäller alltså bara kvinnan ?
Anonym (Vill ju!) skrev 2012-06-04 15:55:31 följande:
TS : Ja eller så kan han laga mat på kvällarna, men det vill han inte så varför ska jag?
Svar : För att det vore ett lämpligt steg på din resa mot vuxenvärlden om inte annat.
Det jag beskriver ovan är några av de svar TS fick .
Många gjorde rena antaganden och gissningar kring TS´ situation.
Hon beskriver den genom tråden så här :
Hon har alltid varit den som tjänat mest i förhållandet. Nu måste hon ta all föräldraledighet då mannen har eget företag och inte kan vara hemma. Hon har en hög föräldrapeng och hon har båda barnen hemma.( något som jag upplever att få människor har. Oftast har de bebisen hemma och övriga barn på dagis ( något jag har svårt att förstå men det är ju jag det ) Hon hatar att laga mat, hon kan laga mat, men vill inte. Mannen vill inte heller. Mannen vill inte värma rester så att göra storkok på helgen faller bort. Mannen har minikök och micro på jobbet.
TS är den som sköter familjens ekonomi, de har inga problem att betala räkningar, har flera sparanden med bra med pengar på varje. Mannen har ingen större inblick i ekonomin, utan tyckte bara.....
Så länge de båda jobbade åt de alltid lunch ute
Måste man tycka om att laga mat ? Jag har aldrig varit förtjust i det själv och det innebär att jag skjuter upp matlagningen så långt som möjligt. Detta innebär inte att jag inte kan laga mat eller inte kan laga god mat, tvärtom. Men det blir inte roligare för det.I tråden antyddes det att om man gick en kurs i matlagning så blev det roligare sen, pyttsan ! Jag har aldrig lagat både lunch och middag, någonsin. När ungarna gick i skolan så åt de lunch där och så åt vi middag när de kom hem. På lov fick de äta gröt eller fel eller liknande mitt på dagen. Så gjorde jag som liten, funkade bra.
Man ska tydligen ha barnen med sej när man lagar mat dessutom, så de lär sej. Både att man ska laga mat och hur. Jaha ja. Läskunniga barn blir läskunniga vuxna som kan läsa en kokbok. Mina ungar har varit med och lagat mat när jag har haft riktigt pedagogiska dagar. De lagar mat. alla tre- Om de gör det med glädje vet jag inte, men de gör det. Själv var jag aldrig med och lagade mat. Beroende på att mamma gjorde den när vi var i skolan, och senare när hon jobbade så var jag i stallet när maten blev till. Eller så jobbade jag.
Om detta med att köpa sej fri :
Jag ställde frågan om hur det då kan vara ok att köpa städtjänster, fönsterputs eller biltvätt ?
Fick till svar att det ju tog så lång tid med städning. Jo så är det nog, eller hur! Påverkar inte det barnen till att man kan köpa sej loss från sånt man inte vill göra så gör nog inget annat det heller
Det är lätt att dra förhastade slutsatser och att läsa in saker som inte sagts. Uppenbarligen.
Men att såna här tankar om kvinnans plikter var så utbredda idag, det var jag inte medveten om
6 kommentarer:
Alltså... jag tycker det är skittråkigt att laga mat men fixade så varierad kost som möjligt under dotterns uppväxt för att äta ute varje dag fanns inte pengar till. Det finns det inte idag heller men nu är hon utflugen och jag kan laga enkel mat eller unna mig ute-mat och sen suga på ramarna. Önskar jag tyckte det var roligt. Bodde ju nästan med en mat-mormor i köket som barn men inte gillar jag det för det. Kan dock meddela att jag inte svälter på grund av detta ointresse. Fotobevis finns om någon tvekar ;)
Jag är sån jag med. Mina ungar fick köpt pizza nån gång i halvåret, det var det. Sen lagade jag all mat, alltid.
Men jag kan skjuta på det i oändlighet eftersom jag inte vill göra det, vill inte avbryta ett arbete för att göra mat.
Jobbar jag i trädgården så måste jag avbryta och gå in, då ökar risken att jag inte kommer ut igen betydligt.
Förr åt vi vid två, sen när ungarna blev äldre så åt vi vid sex- sju ungefär
Nu lagar ja g alltid mat så det räcker i två dagar ( minst ) Äter resterna på jobbet, eller om jag är hemma så värmer jag dem vid två. Då klarar jag mej ofta resten av dagen, åtminstone vintertid
Samma här. Lagar mat som räcket MINST två dagar. Samma rätt i 3-4 dagar kan väl ändå inte ge sjörbjugg (stavas det så)????
Skörbjugg, tror jag....
Men nä, det tror jag inte
När ungarna bodde hemma så hade jag aldrig någonsin samma mat två dagar i sträck, numer är det standard. idag bidde det rostbiff med potatissallad, mumma. Inte behövde jag laga till den heller
Den tråden på fl läste jag. Säkert bara avundsjuka från de som ej har råd att äta ute varje dag...hade jag haft råd så gärna...hatar att laga mat!!!
Hej vad kul att du kommenterade
Jag brukar inte tro på avundsjuka för det mesta, men här kan jag nog hålla med dej. En del i alla fall är nog just avundsjuka. Sen verkar det som att det finns en mall för hur man som kvinna ska vara och uppföra sej för att vara vuxen och sköta sej i sin roll som mamma.
Jag hade också gärna ätit ute om jag hade haft råd och om jag hade haft bra matställen som jag kunde variera mellan
Skicka en kommentar