Ja jag träffade alltså den här mannen under 2004. Mest på sommaren, sen så tunnade jag ut träffarna. Det var många gånger jag " inte kunde" " hade fullt upp" när han skickade sms och ville ses. När jag läser min dagbok från den här tiden så ser jag ett enda velande. Både från mej och honom. Jag säger hur många gånger som helst till honom att hålla sej undan från mej och tänka över hur han vill ha det med exet. han håller sej borta nån eller några dagar, sen är han tillbaka igen.
" Kan inte vara ifrån mej" Och jag då tar tillbaka honom. jag blir en riktig soft vela när jag tycker om någon. Tur att jag skrivit ner sånt här i alla fall så jag kan läsa och se hur jag uppträder.
I alla fall. Jag slutade träffa honom. Han hörde fortfarande av sej, men vi sågs aldrig. Jag vet att han vid något tillfälle skrev att han hade träffat en tjej från Baltikum, hon åkte med hans buss, som han då körde. Hon hade bjudit honom på middag och verkade intresserad, sa han. Skulle han gå på den middagen? Jag, som trodde att detta bara var ett sätt att få mej svartsjuk och ångra mej, svarade att javisst skulle han gå på middagen. Kul att han träffade nån osv.
Under alla år som gått har han hört av sej. Ibland ringt, oftast skickat sms.
Men vi har inte setts, inte mer än att jag vinkat på honom när han kört förbi.
Så var jag på marknad i Ed. På väg tillbaka till bilen ser jag honom komma ner för en backe.
han går med armen runt en kvinna och med två barn framför sej. Jag orkade inte ens titta på honom eller hälsa. han hade säkert ändå låtsats som ingenting, allt skulle ju vara så hemligt.
Men detta väckte min tanke om att det kanske var så att han ändå bott ihop med " exet " när vi sågs. Jag ville kolla upp detta. Tittade i telefonkatalogen, men hans namn var borta.
Till slut så googlade jag på hans mobilnummer. Då kom gatuadressen upp. Så jag skrev in på Google: Vem bor på xxxxxxxxgatan i Ed? Och fick upp hans sambos blogg!
Det tog ju en stund innan jag var säker, men visst var det hon. När jag läst ett tag så märkte jag att hon nu var ett ex, det tog slut i somras. Men hon var inte ett ex när han och jag träffades.
Tvärtom hon var i högsta grad en sambo då.
Det var mycket som föll på plats när jag läste där. Lätt att förstå att det skulle vara hemligt.
Mycket var lätt att förstå när det kom i rätt sammanhang.
Han har nu flyttat ihop med kvinnan från Baltikum, hon fanns på riktigt!
Henne har han väl haft i bakfickan sen dess, antar jag.
Jag kände att jag ville berätta för exet att jag varit med hennes man och att jag blev intalad att det var slut sen länge och till slut skrev jag ett mail till henne. jag vill eju inte såra, även om jag är medveten om att det är just vad jag gjort, men jag ville att hon skulle få veta sanningen. kanske satt hon med aningar som nu kunde bli bekräftade?
Hon svarade mej och jag är idag glad över att jag skrev. det är en väldigt trevlig tjej jag fått kontakt med. Klart blev hon ledsen över det jag berättade, men även " glad " över det.
Så Conny, sanningen är ute. Längtar efter nästa gång du skickar ett sms och jag svarar: Hittade J:s blogg, spännande och informativ läsning.
2 kommentarer:
FY FAN VAD BRA!!!!!!
Jag var i en liknande situation (och det tror jag att jag berättat för J) men han var gift. Naturligtvis var han olyckligt gift. Hahaha vilken jäkla blåsning jag gick på. Så nu sitter jag här och är självvald singel. För inte går det väl att lita på karlar? Eller?
Jag vet faktiskt inte. Om det finns nån man kan lita på helt, alltså
Mitt ex var ju otrogen vid upprepade tillfällen.
Jag har fått många förslag från ett flertal gifta män. Både i levande livet och på nätet.
Ser ju väldigt många på sajten familjeliv också som berättar om otrohet. För att inte tala om alla de som berättar om sånt som tyder på otrohet, men som veet att deras karl aldrig skulle göra nåt sånt. Det visste jag med, en gång i tiden.
Jag trivs bra som singel, har varit det i 18 år nu. Klart kan jag sakna nån att dela saker med ibland och även sex. men i det stora hela så trivs jag gott
Skicka en kommentar