För övrigt

så är vi på gymmet tre dagar i veckan och jobbar på, Kapten k och jag.
Från och med i måndags så är det 4 dagar förresten. Måndagkvällar är det yoga.
Känns inte som träning, enbart njutning. Samtidigt som det faktiskt är jobbigt och en aning svettigt.

Jag har köpt träningskläder, äntligen. Lätta, tunna, som torkar snabbt.
Ett par yogapants, de kommer att bli en favorit. Så sköna och snygga. Igår hade jag dem när jag handlade.....
Till dem en t-shirt.
Så köpte jag trekvartstrikåer och ett linne. Perfekt till den vanliga träningen och till mina promenader till sommaren.
Nu återstår ett linne till, sen är jag nöjd.
Nästan.
Nya skor vill jag ha.
Ett par till gymmet och ett par till vardagen.
Inte för att jag saknar skor, men jag saknar just de där joggingskorna som jag kan kliva ner i utan att ens böja mej, utan att knyta snören. De där som jag knyter en gång och aldrig mer.
Ett par ( eller två) vanliga låga jogging ( eller walking) skor. Mina som jag har nu är av basketmodell och de är sköna, absolut men lite för varma, lite för mycket den här tiden på året.

Ja ja. Nu blir det ut i solen och trädgårdsjobb i fem-sex timmar. Mumma

Död, borta, aldrig mer.....

Så var han död.
Besked fick barnen på Facebook när de öppnade datorn för en dryg vecka sen.
Och visst, de hade tagit avstånd, men ändå. Ett jävla dåligt sätt att inte informera personligt.

Jag sörjer inte, det vill jag göra klart. Jag känner lättnad, för övrigt är jag helt blank, nollställd.
Ungarna? Vad jag vet så sörjer de inte personen, de sörjer att de inte haft nån pappa. Aldrig någon gång någonsin.

Men jag är mest arg. Arg på myndigheter som inte gjort sitt jobb, arg på människor som inte kan vara ärliga, arg på falskheten som dryper kring allt detta.
Och jag kommer att agera mot myndigheterna.
Privatpersonerna får väl fortsätta vara falska, undanhålla sanningen, vända rygg åt de som vill dem väl.
Tråkigt, men deras val. ( ja kanske, men även det är ju diskutabelt. Kan barn ta såna beslut eller lutar de sej enbart åt de vuxna? )

Hur som.
Min exman, den biologiska pappan till mina barn är död.
Han tog sitt liv
Ett fåtal sörjer

Nu påbörjar jag den andra halvan av mitt liv.
Förutsatt att  jag blir 100 år gammal då.

Att fylla 50 gick smärtfritt förbi.
Jag minns våndan när jag skulle fylla 30,
30 var döden, tyckte jag som 29-åring.

Nåväl såna dumheter har jag kommit över. Det gjorde jag redan för 20 år sen.

Igår var det kalas. Smörgåstårta till mat och
hallontårta till kaffet. Mums!

SÅ fina presenter och så perfekta.
Blåbärsbuskar, rosbuskar och till dem, en portal som rosorna skall klättra på.
Äntligen får jag en "dörr" i trädgården.
Pengar till fler rosor, vackra krukor till rosa pelargoner.
Det märks väl att mitt  liv till stor del kretsar kring blommor?
Tulpaner. Ett våffeljärn. Mitt gamla dog i höstas. Det är våffeldagen till veckan.
Nagellack tio stycken i metallickfärger och 4 stycken i andra ljuvliga somriga färger
Underbara tavlor skapade av Loppan och en tavla med alla mina barn som Lillstrumpa hade gjort.
Och så lite annat.
Ett sånt hemlighetsmakeri som föregått allt detta.

Mamma och Lillstrumpa hade åkt till Uddevalla och fartat runt efter blåbären.
Loppan var med, men hon har inte yppat ett ljud. I tre veckor har hon lyckats hålla tyst om tavlorna.
Fantastiskt gjort av en liten treåring.

Lillstrumpa hade gjort "inbrott" här och snott med sej foton ur mina album.
De behövdes till den ena tavlan. Hon hade kickat ut mej ur en grupp på Facebook för att kunna efterlysa hjälp med vissa detaljer utan att jag såg. Och jag har inte märkt ett smäck.

Nu skall jag gå ut och leta upp den perfekta platsen för portalen.
Min bror kommer sen för att montera upp den.
Det och så skall det sågas ner trän.

Miss i nassen

Klockan är kvart i sex och jag sitter och ser på Let´s Dance.
Jag började med Farmen vid fyrasnåret, fortsatte med SNN-News och nu sen trekvart sitter jag framför detta dansprogram.

Jag gillar Let´s Dance, men jag avskyr det mord på musik som pågår i programmet, tyvärr.

Att sova länge och sen dessutom tillbringa en stor del av dagen i viloläge gav mej en natt utan sömn.
Eftersom jag lovat att ringa till doktorn och beställa en tid till Kapten K, som tappat rösten och inte lyckats hitta den igen fast de gått fem dagar, kan jag inte somna om nu heller. Nu gäller det att stanna vaken. Helst ända tills ikväll

10 minuter ben

Regnet har öst ner idag.
Jag som hade tänkt mej en långpromenad till stranden, fick vackert stanna inne.

Hade ingen lust med något alls, så jag har mest sovit eller vilat, faktiskt.
Inte för att det saknas uppgifter att ta hand om, tvärtom, men som sagt, lusten var inte där.
Jag hoppas på bättring imorgon.

Inget gym blev det heller, eftersom Kapten K r rejält förkyld.
Men träning här hemma blev det.
Jag har en video för mage och en för ben, lår och rumpa. Tillsammans tar de ca 20 minuter.
20 tuffa minuter!
Sen har jag stretch för överkroppen i 10-12 minuter och för underkroppen lika länge.
Så det var vad jag gjorde idag.

Jag håller på att lära mej stretchövningarna utantill så jag kan göra dem, eller valda delar av dem, efter jag är klar på gymmet, tex.
Min kropp fullständigt avgudar stretch. Jag vet ju det, jag vet att kroppen mår så mycket bättre om jag håller igång med just stretchen. Ändå kan det gå långa tider med uppehåll. Hoppas jag skärper till mej med det nu.